Luthersson Läser Världslitteraturen

I Zürich i det neutrala Schweiz samlades under första världskriget personer som hade lämnat sina hemländer för att undvika krigstjänst. Några av dessa startade våren 2016 en kabaret på Spiegelgasse 1, Cabaret Voltaire. Under samlingsnamnet och slagordet dada framfördes experimentella dikter och visades experimentell bildkonst. Ledare var Hugo Ball, en tysk som snart kom att överge dada för att istället ägna sig åt kristen mystik. Andra närvarande tog efter krigsslutet med sig samlingsnamnet och slagordet till andra platser, så rumänen Tristan Tzara till Paris och tysken Richard Huelsenbeck till Berlin. Samma skrin stämdes upp i flera väderstreck: "Dada betyder ingenting", "Dada är mer än dada", "Världen är bara en filial till dada". Vad ville de skrikande poeterna, egentligen? Jonas Ellerström, bokförläggare, essäist och översättare, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Hur vinner man kunskap om en gestalt från antiken? Som exempelvis Alexander den store (356-323 f Kr), världserövraren från Makedonien, som utsträckte sitt rike över Mindre Asien, Persien och ända bort till floden Indus i Indien och på så vis gav spridning åt grekiska språket och grekisk kultur. Hurdan var han som människa? Och vad kan vi veta om det, med säkerhet eller sannolikhet? En uppsjö biografier skrevs redan under antiken, åtskilliga av dem är förkomna eller bevarade endast i fragment. Somligt ter sig vederhäftigt, annat mytologiserande. För de två viktigaste, kompletta levnadsteckningarna svarar Plutarchos (ca 46-ca 120) och Arrianos (ca 85-sannolikt ca 160). Varför är de tillförlitliga? Och hur ser de på Alexander? Eva-Carin Gerö, professor i grekiska vid Stockholms universitet, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

När första världskriget var förlorat begav sig Joseph Roth (1894-1939) från krigstjänst i den österrikisk-ungerska armén till Berlin och etablerade sig som mycket framgångsrik journalist. Åtminstone en av de böcker som han kom att skriva är ett enastående reportage, Judar på vandring, om östjudarna och deras miljöer, levnadssätt och svåra historiska belägenhet i några av mellankrigstidens nya stater. Själv sörjde Joseph Roth det habsburgska imperiet, en multietnisk och multireligiös entitet som hölls ihop endast av en kejserlig familj och som upplöstes och lämnade plats åt grasserande och sinsemellan hatisk nationalism. Romanen Radetzkymarschen är hans nostalgiska magnum opus, en kärleksförklaring till det som gick förlorat. Historikern Anders Björnsson, som både har skrivit en bok om Joseph Roth och översatt ett novellurval av Joseph Roth, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Konfucius (551-479 f Kr) var en vishetslärare, född och mestadels verksam i staten Lu. Han gav råd till furstar. Kring sig samlade han lärjungar. Hans efterlämnade råd till furstar och yttranden till lärjungar finns samlade i de så kallade Analekterna, sammanställda i en ganska slumpmässig inre ordning tämligen långt efter centralgestaltens död. Råden och yttrandena är inte sällan väldigt konkreta och kan i förstone te sig beskäftiga och platta men öppnar sig vid reflektion till en livsfilosofi med djup och halt. Framförallt från och med Songdynastin (960-1279) blev Analekterna den viktigaste referenspunkten i kinesisk pedagogik, inte minst grunden för ämbetsmannaexamination. Dess ställning i dylika avseenden är fortsatt stark. Lars Fredén, Sveriges ambassadör i Peking, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Fredrika Bremer (1801-1865) gjorde sig ett namn med en svärm romaner under 1830-och 1840-talet. Men hennes främsta insatser tillhör slutfasen av hennes liv. Då gav hon sig ut på långvariga, vidsträckta och strapatsrika resor. Till "den nya världen": Förenta staterna. Och i "den gamla världen": Palestina och de områden som hade utgjort det forna Hellas. Hennes reseskildringar är vidunderliga i sin pregnans och reflektionskonst. Litterärt betydande är också romanen Hertha (1856), som väckte opinion för kvinnors rätt att få vara myndiga. Barbro Hedvall, mångårig medarbetare i Expressen och Dagens Nyheter, tidigare förbundssekreterare i Fredrika Bremer Förbundet, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Bröderna Goncourt - Edmond (1822-1895) och Jules (1830-1870) - förknippas framför allt med Frankrikes mest ansedda litterära pris, Goncourtpriset, och med sina dagböcker, skrivna för senare utgivning, rika på detaljer och färger, på uppsnappade repliker och exakt skisserade karakteristiker av personer och miljöer. Med dagböckerna ville bröderna lämna ”ett bidrag till århundradets andliga historia” och har också gjort det. På boksidorna träder tiden fram med sina omhuldade föreställningar, sina rädslor och förhoppningar, sina seder och osedligheter. Lena Kåreland, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Pierre Loti (1850-1923) var en fransk marinofficer och författare, i den senare egenskapen på sin tid mycket populär och tidigt ledamot av Franska Akademien. Pierre Loti skrev romaner som är starkt uppblandade med självbiografiska inslag och dessutom regelrätta men starkt personligt färgade, till sin ton närmast lyriska, reseskildringar. Miljöerna i såväl romaner som reseskildringar omsluter stora delar av världen. Det kan vara Norra ishavet eller Söderhavet. Det kan vara Indien, Kina, Senegal, Marocko eller Turkiet. Både romaner och reseskildringar speglar kolonial erfarenhet och röjer författarens starka dragning till och stora intresse för islams värld. Ulf Peter Hallberg, författare och översättare, upptagen av flanören och resenären som personlighetstyp, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Tusen och en natt är en arabisk sagosamling, delvis av indiskt och persiskt ursprung, med något skiftande innehåll i olika utgåvor. Sedan den i början av 1700-talet kom ut på franska spred den sig snabbt till de flesta europeiska språk och stimulerade intresset för Orienten. Sagornas värld är skimrande och praktfull eller grå och grym: Den rike är mycket rik, den fattige mycket fattig. Andar och demoner ingriper i händelserna. Och en rättrogen muslim kan bli belönad för sin dygd. Carl Rudbeck, doktor i litteraturvetenskap och tidigare lärare i arabiska vid Stockholms universitet, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Friedrich Nietzsche (1844-1900) var en tysk filolog som ställde skarpa frågor om sin samtids omvälvningar och deras existentiella konsekvenser. Hans tidiga verk, framför allt "Mänskligt, alltförmänskligt", uppvisar en man febrilt upptagen av tanken att rädda mening åt människolivet sedan vetenskapen har detroniserat religion, myt och konst. Filologen blir så småningom profet. Han umgås med ormen, örnen och solen, föraktar de alltför många människor som är som människor är mest, och förkunnar ankomsten av övermänniskan, som står över lag och konventioner och bejakar en sinnlighet som ligger vidöppen för våld och grymhet. Johan Tralau, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Winston S. Churchills författarskap är nästan oöverskådligt. Han skrev upp emot 50 böcker, inte sällan omfångsrika flerbandsverk. Hans journalistik flödade ymnigt och inbringade betydande inkomster. Hans tal (alltid i skrift formulerade) är åtskilliga och stundom legendariska. Dessutom finns en enorm mängd korrespondenser, beslutsdokument och promemorior. Vid sidan av författarskapet var Churchill parlamentariker och statsman. Erik Hedling, professor i filmvetenskap vid Lunds universitet, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Majken Johansson (1930-1993) tillhörde som ung en lärd, intellektualistisk och ultrasofistikerad krets poeter i det tidiga 1950-talets Lund. I debutdiktsamlingen Buskteater uppträder sådana som Gorgias, Sokrates, Luigi Pirandello, Jean Cocteau och Gertrude Stein. Men snart vände Majken Johansson ryggen åt lärdomen, intellektualismen och det ultrasofistikerade. Hon blev frälsningssoldat och skrev nu dikter präglade av en icke tillkämpad naivitet, enkla och drabbande i sin existensreflektion. Jacques Werup, poet, romanförfattare och scenartist, samtalar med Peter Luthersson.

Thomas Jefferson (1743-1826) var en ledande gestalt i den amerikanska självständighetsrörelsen och blev USA:s tredje president. Till skillnad från sin närmaste företrädare John Adams ville han att centralmakten i federationen skulle vara minimalistisk. Den frihet som Jefferson åstundade var individens frihet. USA borde sträva efter att vara den individuella frihetens imperium. Inspiration till sina ideal fann Jefferson i böcker, framför allt hos greker och romare, lästa på originalspråk. Formulerade idealen gjorde han i statspapper och brev, mest ryktbart i Declaration of Independence. Per T Ohlsson, politisk krönikör och tidigare politisk chefredaktör i Sydsvenska Dagbladet, samtalar med Peter Luthersson.

Edith Södergran (1892-1923) föddes i kejsardömet Ryssland och dog i republiken Finland. Hon skrev lyrik på tyska och franska men framför allt på svenska. Dikter som omsider väckte beundran och anstöt med sin språkliga och känslomässiga intensitet. Efter hennes tidiga död formade litteraturkritiker och litteraturhistoriker en bild av henne som isolerad och provinsiell, en lungsjuk flicka i en by på landet. I själva verket var hon i högsta grad uppkopplad till sin samtids stämningar och ambitioner, litterära och politiska. Agneta Rahikainen, litteraturdoktor från Helsingfors, utgivare av Edith Södergrans brev, aforismer och fotografier och författare till Kampen om Edith. Biografi och myt, samtalar med Peter Luthersson. Peter Luthersson, docent i litteraturvetenskap, tidigare kulturchef i Svenska Dagbladet och vd för Bokförlaget Atlantis, idag verksam vid Ax:son Johnsonstiftelsen, samtalar med kunniga gäster om världslitteraturens stora författarskap och personligheter.

Robert Louis Stevenson (1850-1894) är en skotsk författare som vann världsrykte framför allt med historierna om Dr Jekyll och Mr Hyde, och om den unge Jim Hawkins sammandrabbning med den slemme Long John Silver på Skattkammarön. Eftervärlden har som regel sett honom som äventyrsberättare, skicklig men lättviktig. Kanske satte Stevensons flyhänthet och talang krokben för honom själv. Ty framför allt var han en upptäcktsresande i landskap bemängda med moraliska moras. Leif Zern, teaterkritiker och mångårig medarbetare i Dagens Nyheter, samtalar med Peter Luthersson. Peter Luthersson, docent i litteraturvetenskap, tidigare kulturchef i Svenska Dagbladet och vd för Bokförlaget Atlantis, idag verksam vid Ax:son Johnsonstiftelsen, samtalar med kunniga gäster om världslitteraturens stora författarskap och personligheter.

Nizami Aruzi föddes kort före år 1100 i Samarkand och levde och verkade huvudsakligen vid hovet i staden Bamiyan i det som nu är Afghanistan. Hans litterära rykte kommer sig av den 1156 eller däromkring tillkomna furstespegeln Fyra skrifter, där han presenterar de fyra kunskapsområden som tiden ansåg viktigast: skrivarkonst, diktkonst, läkekonst och astrologi. Hans framställning består inte minst av kortfattade biografier över olika mästare på vardera området och deras tänkesätt och upplevelser. Den ger därför en enastående rik bild av persisk kulturhistoria under 900-, 1000- och 1100-talet. Ashk Dahlén, docent i iranska språk vid Uppsala universitet och översättare av klassisk persisk litteratur, samtalar med Peter Luthersson.

Poeten och essäisten Ezra Pound (1885-1972) är en av den litterära modernismens ledargestalter i det tidiga 1900-talet. Han inspirerade och påverkade en lång rad kolleger. Så har James Joyce, T. S. Eliot och Ernest Hemingway vittnat om sin tacksamhetsskuld. Carl Rudbeck, doktor i litteraturvetenskap och kulturjournalist, samtalar med Peter Luthersson. "Pound förtjänar ett Nobelpris för sin poesi och förtjänar att hängas för sin politik". Pound nöjde sig inte med att förnya litteraturen. Han ville förnya världen och hamnade i betänkliga ståndpunkter. Anslaget i författarpresentationen i den svenska översättningen av hans litterära essäer, skriven av biblioteksmannen Harry Järv, är symtomatiskt: "Det är allmänt känt att Ezra Pound var fascist, antisemit, landsförrädare och sinnessjuk." Carl Rudbeck, doktor i litteraturvetenskap och kulturjournalist, samtalar med Peter Luthersson.

Johann Peter Eckermann (1792-1854) har gått till litteraturhistorien inte i sin egen rätt utan för sin aldrig sviktande omsorg när det gällde att nedteckna yttranden av den till åren komne Johann Wolfgang von Goethe. Carl-Henning Wijkmark, skönlitterär författare och essäist med stark förankring i tysk kulturtradition, samtalar med Peter Luthersson. Några år efter Goethes död utgav Eckermann Samtal med Goethe under hans sista levnadsår, en bok som av en sentida litteraturhistoriker har karakteriserats som ”ett stenbrott för citat”. Möjlighet att lyssna till Goethe hade Eckermann fått eftersom han hade blivit städslat som medarbetare för en verkutgåva. Om Eckermanns övriga, så att säga självständiga produktion meddelar Uggleupplagan av Nordisk Familjebok resolut: ”E:s egna poetiska alster äro ej af någon betydenhet.”

Rudyard Kipling (1865-1936) fick tidigt stor litterär framgång med verk i flera genrer: poesi, noveller, romaner, reseberättelser. Peter Luthersson samtalar med överbibliotekarie Lars Burman. Redan vid 41 års ålder erhöll Kipling det då ganska nyinstiftade Nobelpriset i litteratur. Eftervärlden har inte alltid varit lika entusiastisk som de aderton i Gamla stan. Kipling har skällts för att vara imperialismens lovsångare och krigshetsare, om han inte har reducerats till tämligen anonym stoffleverantör till Walt Disneys Djungelboken. Hans författarskap är emellertid både mer komplext och mer imponerande än vad de cirkulerade klichéerna låter ana. Lars Burman, överbibliotekarie vid Carolina Rediviva och professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Thomas Mann (1875-1955) fick under 1940-talet status nästan som ett alternativt Tyskland. Från sin amerikanska exil kunde han göra anspråk på att tala för en tysk nation som inte var Hitlers. Vägen till statsmannalik ställning och moralisk auktoritet hade gått över ett antal till omfång och ambition väldiga romanverk: Huset Buddenbrook om 1800-talsborgerlighetens försvagning, Bergtagen om de stämningar ur vilka ett europeiskt inbördeskrig uppstår och Josefsviten om upprinnelsen till ett normsystem med individuellt ansvarstagande. Åke Leijonhufvud, författare och litteraturkritiker som just har lagt sista handen vid ett manus om Thomas Manns diktning, samtalar med Peter Luthersson.

Tacitus (cirka 55-cirka 120) var en romersk statsman - praetor, konsul och till sist prokonsul över provinsen Asien - som i skrift skildrade några av de historiska skeenden som han kunde överblicka. Peter Luthersson samtalar med professor Svante Nordin. Av Tacitus skrifter har åtskilligt gott förlorat men tillräckligt mycket blivit bevarat för att hålla latinstudenter sysselsatta i århundraden. I Annaler uppehåller han sig vid kejsarna Tiberius, Claudius och Nero och deras tid, medan han i Maktspelet i Rom berättar om de många dramatiska omkastningarna år 69, ett år som såg inte mindre än fyra kejsare avlösa varandra. Svante Nordin, professor emeritus vid Lunds universitet och gammal latinstudent, samtalar med Peter Luthersson.