Språket

Varje vecka skickas över 100 mejl till Språket och i veckans program tar vi upp tre vanliga frågor och funderingar som lyssnarna hör av sig om. 1. Användning av ordet liksom.2. Att uttala egentligen som ejenkligen3. Emmy Raspers uttal av a:et mejladressen till Språket, alltså a:et i spraket.Med för att svara är Gudrun Svensson, lektor i svenska vid Linnéuniversitetet som skrivit en avhandling om diskurspartiklar och Olle Engstrand professor emeritus i fonetik vid Stockholms universitet.Programledare Emmy Rasper

Än så länge finns det få språkråd som rör användningen av smileys. Men lyssnaren Emelie har en fundering om var skiljetecken ska placeras i samband med smileys, före eller efter. Vad tycker du? Veckans språkfrågorVad kan man använda för verb för att använda tandtråd? Tandtråda?När började ordet skjutning användas istället för skottlossning och varför?Hur ska skiljetecken användas i samband med smileys? Språkexpert Ylva Byrman Programledare Emmy Rasper

Lyssnare har märkt att ordet ens har börjat användas på ett nytt sätt. Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, berättar om memet "I can't even" och hur det kan ha influerat svenskan. Läs mer: Amerikanska tidningen Slate skriver om I can't even.Dessutom: Så pratar en busschaufför, en ljudtekniker och en tv-journalist på jobbet.Veckans språkfrågorSladdbarn, vad är det för ord?Svansen slang heter det i Alicé Tegners barnsång Katten och svansen men vad är slang för ord?Vad har hänt med ordet ens?Språkexpert Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Klump, råttfälla och dropplåda är ord som brevbärare använder. Medan en pokerspelare kan säga "Jag tog jag ett fiskigt beslut." Brevbäraren Åsa och pokerspelaren Per berättar om sina yrkesjargonger. Veckans språkfrågorFinns det nån koppling mellan svenskans två ord palla (ta något) och pall (sittmöbel) och engelskans stolen (stulen) och stool (pall)?Varför säger vi plös när andra språk har tydliga tungmetaforer för samma sak?Vad är en tillstymmelse och finns det ett verb som hör till ordet?Vilka pratade forngermanska?Språkexpert Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk. Programledare Emmy Rasper

Vad har hänt med ordet episk? Lyssnaren Maria uppmärksammar att ordet episk har börjat användas i en ny betydelse. Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, förklarar vad som hänt. Veckans alla språkfrågorJag läste jag om en episk tjej på facebook i samband med många positiva ord som till exempel glad och modig. Jag känner bara till den episka dikten från antiken och Homeros. Kan ni förklara vad som menas med episk?(Läs även Ylva Byrmans blogginlägg om ordet episk från SVD.Varför byter barn tempus när de leker? Att säga "han kom rullandes på en skateboard" istället för "han kom rullande på en skateboard", vad är korrekt? Och är det ett nytt fenomenVad kommer uttrycket "att vara ute och cykla" i betydelsen att någon är förvirrad eller har fel ifrån?

Hur många ord det finns i svenska språket går inte att exakt svara på. Men Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, gissar på cirka 80 000 och i veckans program svarar han på frågor om just ord. Veckans språkfrågorVarifrån kommer ordet andedräkt?Hur kan man förklara hur ordet minsann ska användas?Varifrån kommer ordet brödtext?Varifrån kommer ordet bitt" och vad exakt betyder det?Varför utelämnas ofta å:et dialektalt i namnen Umeå, Luleå, Piteå och Skellefteå?Varför kan man inte säga "jag har en brådska" när det går att säga "jag har ingen brådska"?

Hur ska vi uttala 2015 undrar lyssnare Rolf, som personligen föredrar att säga tjugohundrafemton. Språkexpert Ylva Byrman Programledare Emmy Rasper Dessutom om kampanjen "Säg det på franska" som pågår i Frankrike och är en kritik mot engelska ord i fransk radio och tv. Reporter Johan Tollgerdt.Veckans lyssnarfrågorSka man säga tjugohundrafemton eller tvåtusenfemton?Vad är skillnaden mellan orden värre och sämre?Vad kommer uttrycket "lacka ur" ifrån?

Lyssnaren Kerstin kallade sina vänner för fruntimmer, men det var inte helt populärt. Nu undrar Kerstin om ordet fruntimmer är nedsättande eller inte. Språkexpert Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs Universitet.Programledare Emmy Rasper.Veckans språkfrågorÄr fruntimmer nedsättande?Varifrån kommer ordet kugga och har det med kugge att göra?Hur ska man bäst pluralböja låneord?

I den svenska finansbranschen används många engelska uttryck, som till exempel private banking, corporate finance, cash management, high watermark, all time high och road shows. Men varför är det så? Reporter Tilde Lewin har träffat David Reiser, kapitalförvaltare som berättar om sitt språk och hur han ändå försöker undvika engelska. Vi hör även Katja Hallberg, terminolog på Terminologicentrum, TNC, som ofta får frågor kring finanstermer och Helen Taylor, chef för Handelsbankens översättningsavdelning, som har en lång lista på problematiska ord som hon tycker att människor inom finansbranschen bör undvika.Reporter Tilde Lewin.Programledare Emmy RasperSpråkexpert Ylva ByrmanVeckans alla språkfrågorVarifrån kommer ordet jons och är det gotländskt eller används det även i andra delar av Sverige?Har det blivit vanligare att utelämna subjekt i en mening?Hur hänger uttrycket "att inte ha något till övers för någon" i betydelsen att inte tycka om någon ihop med "att ha något till övers" i betydelsen att ha något öv

Varifrån kommer uttrycket "att inte vara någon duvunge" i betydelsen att ha erfarenhet? Det undrar en lyssnare och Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet, letar förklaringar i Selma Lagerlöfs novell Dunungen från 1894. Alla veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet okynne? Prefixet "be", vad betyder det egentligen och vad gör det med originalordet? Varför säger man duvunge, i betydelsen "hon/han är ingen duvunge"? Ofta, men inte alltid, inleder skr-ljudet ord med negativt eller obehagligt innehåll, finns det ett sånt mönster?  

Att ändra sitt språk beroende på vem man talar med eller vilken miljö man befinner sig i är vanligt. Till exempel pratar du antagligen inte likadant med en femåring som med din chef. Men vilket språk använder människor på sina arbetsplatser? En del yrkesjargonger blir nästintill obegripliga utanför sitt sammanhang. Vet du till exempel vad det här betyder? "Vi ska spela en ill i nästa rum!" Gör en "mise en place"! (Försvenskat uttal missanplass.) På många arbetsplatser finns fackspråk och olika yrkesjargonger. Språket vill veta hur du pratar på jobbet. Har ni egna uttryck på arbetsplatsen eller säger ord som ingen utanför förstår? Berätta! Skriv en kommentar här eller mejla spraket@sverigesradio.se Veckans alla språkfrågor Varifrån kommer ordet skogstokig? Uttrycket bu eller bä? Varför säger man så och är bä något dåligt? Hur många grekiska ord använder vi i svenska språket dagligen? När började ordet montera användas i restaurangsammanhang? Språkexpert Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper Rätt svar "

1906 infördes en stavningsreform i Sverige som innebar att v-ljud slutade stavas med fv eller med hv och vi började skriva "stava" istället för "stafva". Men kanske är det dags att införa en ny stavningsreform? Det tycker en av Språkets lyssnare. Sedan 1906 har inga stora stavningsreformer gjorts i Sverige. Men redan då fanns de som vill gå längre, föreningen Nystavarna ville reformera stavningen ännu mer och förordade bland annat att alla j-ljud skulle stavas med just j och inte med hj eller gj. Vad tycker du - Om vi skulle införa en stavningsreform idag - vad skulle vi då ändra? Veckans språkfrågor Om vi i Sverige skulle modernisera våra stavningsregler, vilka förändringar skulle då ske? Kan ordet sordin användas i andra sammanhang än i uttrycket lägga sordin på stämningen? Heter det en eller ett vokabulär? Vad är betydelseskillnaden på orden nogsamt och noggrant? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Hur vi talar påverkas olika faktorer som var vi är ifrån, vilken klassbakgrund vi har och vilket kön vi tillhör. - Mellan olika sociala grupper kan man hitta viss systematisk språklig variation, säger Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs Universitet. Ämnet kallas sociolingvistik och började studeras på 60-talet. En pionjär inom forskningen var William Labov, professor i lingvistik, som 1962 gjorde en klassisk studie i New York där han gick in på olika varuhus och frågade efter en vara för att höra hur expediterna uttalade "fourth floor" på olika sätt beroende på i vilken stadsdel affären låg. – Ju dyrare varuhus desto större sannolikhet att höra r:et i floor. Det blev startskottet för en mer systematiskt variationslingvistisk forskning som studerar hur olika sociala faktorer påverkar språk, säger Ylva Byrman. Det har även forskats på vilka systematiska variationer som finns mellan kvinnor och mäns språk. Ur en tvåkönsmodell, går det att säga att kvinnor ger fler uppbackningar i samtal, allt

Substantivsjuka eller nominalisering, som den riktiga grammatiska termen heter, är en tendens att använda substantiv istället för en meningskonstruktion med ett verb. Fenomenet är vanligt i byråkratiska sammanhang och gör det svårare att förstå vem som står bakom en handling eller ett skeende. – Om man vet vad som händer och vem som ligger bakom då kan man vara med och påverka, så det är en demokratifråga egentligen. Det kanske är på tiden att vi börja tänka på det här igen, säger Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk. I utredningar som gjordes på 70-talet invände språkvetare mot ett för byråkratiskt språk hos myndigheter och i offentlig verksamhet. Läs följande fyra meningar och se hur dimridåerna kring vem som har fattat beslutet tätnar. 1. Styrelsen beslutade att hyrorna ska höjas - tydligt vem som gjort vad. 2. Styrelsen genomförde ett beslut om att hyrorna ska höjas - dimridå. 3. Ett beslut om att hyrorna ska höjas genomfördes av styrelsen - ännu mer dimma. 4. Ett hyreshöjningsbeslut genomfördes -

"På fri fot" är ett idiom i svenskan, det vill säga ett talesätt eller en fast fras. Idiom böjs ofta inte utan det korrekta sättet att säga meningen i rubriken är "de misstänkta är på fri fot". Det finns flera idiom som man inte brukar böja. Till exempel säger vi inte "de är på gröna kvistar", "de gör det på egna händer" eller "de gjorde på samma sätten". Programledare Emmy Rasper Språkexpert Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Veckans alla språkfrågor Legio har börjat användas i betydelsen vanligt och ordet vederlägga i betydelsen bekräfta, hur kan det bli så tokigt? Ska man pluralböja uttrycket "på fri fot"? Ordet he förekommer i de norra delarna av landet, finns det på liknande sätt i andra delar av Sverige och har det någonsin funnits i rikssvenskan? Varifrån kommer ordet asbra? Var kommer ordet förolyckad ifrån? Från vilket ord kommer färligt i förfärligt?

Veckans program svarar på frågor om orden avslöjad, nakenfis och om det finns ett bra ord att översätta engelskans device med? Dessutom om ni-reformen i Sverige för 150 år sedan. Lyssna på Språket från 2006 om du-reformen. Språkexpert Ylva Byrman Programledare Emmy Rasper

"En patrull stannar och kontrollerar en bilist på aktuell gata och där påvisar föraren tydliga tecken på drogpåverkan" Är ett exempel på en händelsenotis från polisens hemsida där tempuset historiskt presens använts. Men varför skriver polisen i nutidstempus och inte i tempus som beskriver dåtid som till exempel perfekt eller preteritum? – Man kanske lätt dras med i att det händer här och nu, säger Peter Adlersson, presstalesman vid polisen i Västra Götaland I polisens riktlinjer för skrivande står att de bör använda tempus som återspeglar verkliga förhållanden för att visa vilka händelser som är avslutade och vilka som fortfarande pågår, men ofta skriver polisen ändå i historisk presens. – Det är nog inte ett medvetet val, säger Carina Alfredsson språkvårdare hos polisen, många gånger bygger det polisen skriver på muntliga berättelser och då följer man samma mönster när man skriver. Reporter Christian Möller. Programledare Emmy Rasper Språkvetare Ylva Byrman Alla veckans språkfrågor Varför skriver polisen

Ordet kontext är ett ord som många som mejlar till programmet undrar över och i vissa fall retar sig på. Varför inte bara använda ordet sammanhang istället? Hur ska egentligen kontext användas på ett korrekt sätt? Lyssnaren Bengt är med och resonerar om ordet tillsammans med Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, som ger en historisk bakgrund och förklarar hur ordet kan användas idag. Programledare Emmy Rasper   Alla veckans språkfrågor Vad har adjektivet spännande för koppling till verbet spänna och substantivet spänn? Tupplur, var kommer ordet ifrån och varför heter det så? Varför används ordet kontext, är det inte samma sak som sammanhang? När användes ordet styrkekram för första gången och anas en nedåtgående trend? Varför skriver folk Ha den äran istället för Har den äran?

För modermålstalare är det ofta lätt att säga vilket genus ett substantiv har. Det heter ett bakverk och en bulle. Men vissa ord är inte lika självklara. Heter det en eller ett fika? Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, hjälper Språket med en djupdykning i fikans språkhistoria. Ett ord som kommer från backslang som användes av unga stockholmare runt förra sekelskiftet – dåtidens hipsters. Kaffe blev kaffi och kaffi blev fika. Numera ett självklart inslag i våra liv. Alla veckans språkfrågor Heter det en eller ett fika? Ordet generisk används på ett helt eget sätt inom spelvärlden – varför?   Varifrån kommer ordet koncentrationsläger? Varifrån kommer det dialektala ordet skula, som betyder skyla sig från regn, och finns det ord för samma fenomen på andra dialekter? Ordet bylta, varför heter det så?

Varifrån kommer uttrycket "Livet på en pinne" undrar lyssnaren Elsa. - Vi ska till hönshuset, säger Henrik Rosenkvist docent i nordiska språk, förr i tiden hade många människor höns och därför var det lätt att använda liknelser och metaforer från hönshuset. Fler hönsmetaforer Trilla av pinn - dö Hackkyckling - person som ständigt utsätts för omgivningens klander Hackordning - informell ordning som ofta liknar officiella maktstrukturer Som en tupp i hönsgården - ensam man bland flera kvinnor Vara uppe med tuppen - vakna och stiga upp tidigt på morgonen Högsta hönset - person med mest makt Fara runt som en yr höna - en vimsig person Gå omkring som en äggsjuk höna - vara orolig Hönsmamma - beskyddande mamma. Har du fler exempel metaforer eller uttryck från hönshuset? Skriv en kommentar! Alla veckans språkfrågor Varför uttalas ebola olika på engelska och svenska? Orden egendom och egendomlig - betyder helt olika saker men låter lika, varför? Varifrån kommer uttrycket Livet på en pinne? Varför har folk börjat sä