Språket

På nationaldagsmorgonen får lyssnare från hela landet svar på sina språkfrågor i ett extrainsatt Språket. Professor Lars-Gunnar Andersson är som vanligt på plats i studion för att svara. Frågor som tas upp i programmet: - Varför blir "nog" på skånska "nock"? - varför talar vi om långa människor men höga torn? - "ta dän" och "ta väck" - om språklig variation i ord och uttal - "äta på stagge" - ett västmanländskt uttryck som saknar förklaring - "slutades ut" - ett uttryck bara för Norrbotten? - "att komma inär något" - lyssnare från Dalsland försvarar ett oumbärligt ord som inte används överallt - "uppe på botten" - där sov man förr, i Hälsingland - "Äss du kommer blir jag glad". "Äss (eller "ess") i stället för "om" fanns i södra Sverige och har undersökts av språkvetare. - ordet "duktig" som kan rymma omdömen man inte alltid stämmer in i - hur kom uttrycket "flång ny" att landa i Göteborg? - "katig" - förr i hela landet; numera, kanske, mest i Småland - "inte ens detta" - om "ens" och dess ursprung - kinkig

En lyssnare som är snusare har märkt att han har svårigheter med vissa uttal och ställer frågan: har svenskarnas snusande lett till uttalsförändringar som är bestående? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor och uttal och artikulation men kommer också in på stavning. Samtliga språkfrågor nedan. Vi vill korrigera en uppgift från tidigare program: ordet utgå som ställde till tolkningsproblem för en lyssnare häromveckan finns faktiskt med på Svarta listan. Ord och uttryck som kan ersättas i författningsspråk (utgiven av Statsrådsberedningen). Däremot behandlas inte den användning som programmets lyssnare drabbades av i en skrivelse från Skattemyndigheten där det stod avgift om xx kronor utgår. Lyssnare berättade hur han tänkte på formuleringen programmet utgår (som ju betyder att programmet strukits) och tolkade skrivelsen som att han slapp avgiften. Felaktigt, skulle det visa sig, men Skattemyndigheten medgav luddighet i formuleringen och efterskänkte avgiften! Samtliga språkfrågor i veckans

Hur ser framtiden ut för nynorskan, ett av Norges två skriftspråk? Ja, Martin Skjekkeland, professor i nordisk språkvetenskap vid Universitet i Agder i södra Norge, är inte optimistisk. Bokmålet, det danskbaserade skriftspråket, vinner stadigt terräng och varken norska medier eller läromedel uppfyller kraven på publikationer på båda språken. Själv är han en varm anhängare av nynorska, som han hävdar bidrar till ett tydligare språk, fritt från floskler och han tröstas något av att norska författare och dramatiker gärna skriver på nynorska. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om det svenska språket. Veckans alla besvarade frågor: -"lusinvasion" är det bästa ordet! -”rätt att” i stället för ”fastän” – en lokal företeelse och en föga uppmärksammad subjunktion -om liten och lilla och om bestämdhet, utifrån exemplen "en liten katt", "den lilla katten" och "den lilla katt som kom" -äro/voro - om språkriktighet och stilnivå -att blanda språk - om kodväxling och medveten språkblandning

Vissa ord och uttryck är så diskreta att vi sällan tänker på deras verkliga innebörd. Ett sådant verkar vara det lilla svarsuttrycket ingen fara. En lyssnare rapporterar i veckans program hur hon ofta hör det användas som svar där hon inte alls tycker det passar. Vad har hänt med ingen fara? Professor Lars-Gunnar Anderssonbesvarar lyssnarfrågor om till synes små förskjutningar i betydelser. Veckans alla lyssnarfrågor: -preteritum eller imperfekt -om huruvida -eller hur -”ingen fara” -hon eller henne - ändelsen –is -mena på -vilken/vad för

I Wales lever kymriskan och en femtedel av befolkningen är tvåspråkig. Vår reporter besöker en skola där all undervisning sker på kymriska, eller walesiska, och där eleverna bara ser fördelar med sin tvåspråkighet. Men varför har det gått så bra i Wales, medan de keltiska minoritetsspråken i Irland och Skottland är hotade? Rektorn Dylan Jones ser historiska anledningar till det. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Veckans alla lyssnarfrågor: -bokal i stället för pokal -mumsbit eller munsbit? -vad betyder ”paulun”? -bebisar och spädbarn -kan man ”tilldömas” något dåligt? -bakom och framför ratten -”avgift utgår” – vad händer då?

Catarina Röjder har cyklat runt på landsbygden i norra Bohuslän för att utreda ursprunget till bebyggelsenamnen i Tanums härad. Det börjar med mödosamt arbete i gamla böcker, men ibland faller alla bitarna på plats först när man ser en särskild sten, eller formen på en gårdsplan, berättar hon. Hennes dokumentation finns nu samlad i en skrift från Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg. Den snabba förändringen av landsbygden har lett till att många gårds- och bynamn nu bara finns bevarade i ortnamnsförteckningar. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om olika sorters svårigheter i svenskan. Veckans alla frågor: -är svenska svårare än andra språk? -ja, jo, nej – svårt att lära sig för utlänningar -invasion/invadering -datormusar eller datormöss -”ensam flyktingbarn dumpad” – rätt eller fel? -och foge-s igen: chefläkare eller chefsläkare?

I veckans Språket formulerar professor Lars-Gunnar Andersson principen för ordförrådets förnyelse så här: "orv ut, app in". Vi behöver sällan en lie nuförtiden och är därför inte bekanta med ordet för handtag på lien, orv, medan de flesta av oss dagligen umgås med appar i våra mobiler. Lyssnarfrågorna kommer med ytterligare exempel, som ordet mående som på några få år gjort karriär inom vård och omsorg, och ordet kreativitet som för femtio år sedan inte ens fanns i ordlistorna. Alla veckans ordfrågor: -finns ordet ”onomatopoesi”? -att se i syne, men vad då med hörseln? -när kom ordet ”kreativitet” in i språket? -längst eller längs vägen? -golfmajorn -sejva saknas i ordboken -”mående” tar över inom vård och omsorg -vad vi gör med ”fokus” – riktar, sätter, lägger, har, men kan vi också ”ägna fokus åt något”?

Finns det två människor som har exakt samma språk, frågade en elev och hennes lärare ställde frågan till programmet. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar denna och andra frågor där uttalet står i fokus i veckans program. Veckans samtliga frågor:  -talar två likadant? -rikssvenska/finlandssvenska -är dalmål allra ålderdomligast bland svenska dialekter? -varför så konstiga betoningar i radio? -”att” och ”och” som bli ”å” -”nu är det klarrt” – varför detta uttal? -väsentlig – uttal och betoning förbryllar

Veckans program uppmärksammar världsröstdagen med ett samtal om den mänskliga röstens flexibilitet och begränsningar. Malin Abrahamsson är chef för enheten för audiologi och logopedi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och ledare för kören Solid Gospel. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om små tecken i skrift och utmanande uttal. Veckans alla språkfrågor: -var ska kommatecknet in? -Koran och Bibel – stor eller liten begynnelsebokstav? -finns behov av apostrof? -våra (ganska) nya vokalljud -tungvrickare – vart tog laxasken vägen?

Språkforskningen har sällan riktat blickarna mot språk i Afrika och Asien, säger Eva-Marie Ström. Hon har gjort den första beskrivningen av det lilla bantuspråket ndengeleko, som talas i ett kustområde i Tanzania. Hon tror inte att språket har stora möjligheter att överleva i det tvåspråkiga Tanzania, där inget stöd ges åt minoritetsspråkstalare. Men studier av hittills outforskade språk är nödvändiga för att komplettera vår bild av det mänskliga språket, säger hon. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om små ord och uttryck och om var man söker svar på frågor om det rätta uttrycket. Veckans alla lyssnarfrågor: -hur hitta det rätta ordet och uttrycket? -varför lär sig inte eleverna skilja mellan var och vart? -racket/rack -i alla fall -utomordentligt som förstärkande av negativt ord -"i närtod" - när är det?

En vecka efter det att vi berättat att ordet ogooglebar tas bort från Språkrådets nyordslista är ordet känt över hela världen. Nu ändras också definitionen av verbet googla i Svenska Akademiens ordlista, SAOL. I den tidigare upplagan definierades ordet som sökning med hjälp av sökmotorn Google, i den kommande kommer definitionen av vara mera allmän, berättar SAOL:s huvudredaktör Sven-Göran Malmgren. Erik Olsson från Träslövsläge i Halland berättar hur det kändes att bli citerad världen över med sitt ord, men är själv mera oroad över sin dialekts bevarande. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Veckans alla lyssnarfrågor: - vad kallar man ord som liknar sin betydelse? -"varumärke" i ny betydelse -skillnaden och förväxlingen mellan utelämnad och utlämnad -varför säger vi att år 1845, till exmepel, inträffade under 1800-talet? (Andra språk säger "nittonde århundradet) -

Vidare om: -om små utfyllnadsord, som typ och liksom -varför lathet när ordet lättja redan finns?

Dessa frågor kommer upp i veckans program då Språkrådets nytillträdda chef Ann Cederberg berättar att man just beslutat ta bort ordet ogooglebar från nyordslistan 2012, sedan företaget Google velat påverka Språkrådets definition av ordet. -Korrespondensen med Google tog helt enkelt för mycket kraft, säger Ann Cederberg, men det är språkbrukarna sjävla som bestämmer om ordet blir livskraftigt och använt. Ann Cederberg talar också om Språkrådets roll och framtid i intervjun. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om förändringar som vuxit fram i vardagligt språkbruk. Veckans alla lyssnarfrågor: -att oja sig -självmanda -lite bra och lite god -en personal

Vidare: -uttal av ordet och -kyrkfolk om bullar och kakor -buda med flera betydelser -exmera

Nuförtiden hör man aldrig begreppet rikssvenska användas, är språkvårdarna rädda för att styra språket? Den frågan ställer en lyssnare i veckans program. Professor Lars-Gunnar Andersson berättar att man numera hellre använder uttrycket standardsvenska och att i denna ryms uttal med skånsk, norrländsk och finlandssvensk färg. Veckans uttal kommer in på de regionala skillnaderna i uttalet av det lilla ordet är och på de sociala skillnader som brukar finnas inom varje dialekt. Veckans alla frågor: - finns ”rikssvenskan” i dag? -och vad är ”standardsvenska”? -uttalet av ”är” på olika håll i landet -ädelskånska -vilka historiska kungar skulle vi förstå i dag? -Varför säger vi ”Sörmland” men stavar ”Södermanland”? -”kickla” i stället för ”kittla” -ruschelkana -sig/sej -uttal av religion och religiös

-när "behöver" låter som "p'höver" -varför ett sje-ljud i fors? -språklig logik -mig eller mej?

Språkdoktoranden Ylva Byrman vid Göteborgs universitet har gjort fynd på mikrobloggen Twitter och berättar om en ny konstruktion som fått snabb spridning: Jag missade fikat pga klantig där det gamla uttrycket på grund av, som förkortas pga, används på ett nytt sätt. Och apropå ordning och oordning i språket - vem har uppdraget att värna språket? Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar lyssnarbrev i detta ämne, utifrån några exempel. Veckans alla lyssnarfrågor: -vem kan man lita på språkvårdsfrågor? -före och innan -både - men också, och både i uppräkning med fler än två -svårt att välja mellan "de" och "dem" -"simmar gör jag varje dag" eller "simma gör jag varje dag"? -valet mellan "sin" och "hans"

"Såld på engelska?" heter en antologi som organisationen Språkförsvaret ger ut i veckan. En av dem som medverkar, Leif V Erixell, berättar varför han tycker att anglifieringen nått löjets gräns. Per Ledin, professor i svenska språket vid Örebro universitet, talar om upptäckten av en ny svensk interjektion, utrop: "woop woop" och var och av vem den används. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Veckans lyssnarfrågor: -ordet ”rätt” i många betydelser -att spela på motståndarens planhalv: en sak i sporten, rakt motsatt i politiken -kan man ”köra skidor”? - varför är inte uppförsbacke och nedförsbacke motsatser i överförd betydelse? -att ”sporta en ny jacka” – varifrån kommer detta uttryck?

Vidare om upptrycket vara i sitt esse och om uppsnack.

Den som vill bli sin egen språkdetektiv kan nu få god hjälp av den stora textsamlingen KORP som är en del av Språkbanken vid Göteborgs universitet. Med över en miljard ord från allt från tidningstext, romantext och nutida bloggsamlingar och twitterflöden kan KORP ge besked om när och var nya ord och uttryck får fäste i språket. Håkan Jansson, doktorand i nordiska språk ger en vägledning. Observera att du måste öppna länkarna i annan webbläsare än internet explorer! Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord, bland dem "pris" som i snus. Veckans alla lyssnarfrågor: -ett utmejlat rådjur -samkväm, nattkväm, bekväm – vad betyden ”kväm”? -mölla på svenska, moulin på franska, molino på spanska – är de släkt? -vad är brödtext? -”en pris snus” – mäts något annat med måttet ”pris”?