Språket

Fred Taikon växte upp som zigenare men kallar sig nu rom. Han berättar i veckans program om sina känslor inför orden. Språkskiftet har gått fort i svenska medier, berättar Bo Löfvendahl som är språkvårdare i Svenska Dagbladet. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om gamla förbryllande ord. Veckans alla lyssnarfrågor: -mera om tvet -och om bokmärken -att ola och pala, bland barn -frimicklare -vad är hjäll? -att tensa, som djur och männiiskor gör när de  mår bra och sträcker sig -valhänt -långt bort i åvävla

Mottagare av Sverige Radios språkpris 2013 är Marie Lundström, kulturradion,den samtida bokradions mästare, som på klingande lundströmska låter oss hänga i levande poeters sällskap och Lasse Olsson, P4 Malmöhus Helsingborgsredaktion, som med muntligt mästerskap skildrar vardagslivet och översätter torra fakta till begriplig, berörande och hederlig skånska. I veckans program berättar pristagarna om språkglädje och inspiration. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om små ord som kan orsaka stor irritation. Veckans alla lyssnarfrågor: -hur lång är ”en stund”? -arr ”slösa” –är det bra eller dåligt? -bock i kanten -”på grund av” och ”tack vare” – vilken laddning? -”den får lov att räcka” – varifrån kommer lovet? -att ”prisa”, två betydelser numera -en nio-årings upprördhet: de säger ”kolla här”, men  visar inget! -rökt eller rökad ål? -”konsumentisera”

Språket denna vecka handlar om ord som dyker upp i oväntade sammanhang. Incident, transparent och skrynklig är några sådana ord som lyssnare tar upp och professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar dem. Åke Jonsson, tidigare språkvårdare på Sveriges Radio, berättar om striden om uttalet av "de" och "dem" i äldre tiders radio. Veckas alla frågor: -fröken och magister i skolans värld -en incident – hur allvarlig är den? -transparent – ett modeord -varför har järnvägsstationen blivit tågstation? -”allra”, som i allra största – ett onödigt ord eller en egen komparationsform? -totalt, ett – ibland- onödigt ord -att ligga skrynkligt till

Veckans upplaga av Språket behandlar dialektala ord som ibland har riktigt djupa rötter. Småflickornas glittriga bokmärken spårar sin form tillbaka till lågtyskan och snickarens termer ligger inte långt efter. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om gamla och lokala ord. Veckans samtliga frågor: -brona och åna -anlessnare i stället för annorlunda -ett bilde, ett göteborgskt ord för bokmärke -tvet och tveten, flera lyssnare berättar om barndomens tvetar -kovändning och lappkast -finns skillnad mellan skalmar och skaklar? -”ring” om  årskurs på gymnasiet, varifrån kommerr det ordet? -”att lusa i” och göra en ”kottling”

Talet har fjärmat sig från skriften och det är dags att införa ett enhets-dom som ersättning för både personligt pronomen och bestämd artikel. Det tycker Per Ledin, som är professor i svenska vid Örebro universitet. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar andra frågor som utmanar vår språkkänsla. Det handlar om ord som tycks ge budskapet ett helt annat innehåll än det avsedda. En lyssnare i veckans program ser nykterhetsorganisationens budskap falla sönder och en annan har slagit vad om att hennes formulering är den enda rätta. Veckans samtliga lyssnarfrågor: -"Joggning undanbedes på bryggan". Syftning som skaver på vissas språkkänsla -IOGT/NTO vill ha ”en värld där alkohol och andra droger inte hindrar människor från att leva ett rikt och fritt liv”. En lyssnare finner invändningar mot formuleringen som kan misstolkas. -”givet” i många politikers mun och många ledarskribenters texter – nytt? - närmare och närmre -komparation: mer/mest eller –are/-ast -äldre än jag/äldre än mig

I veckans upplaga av Språket besvarar professor Lars-Gunnar Andersson lyssnarfrågor om ord som tycks ta sig nya vägar. Kan musslor vara gravida, undrar en lyssnare. Och finns det släktskap mellan lucka, lock och lyckta dörrar? Veckans alla frågor: -knia -abrovink eller abrovinsch -lyckta dörrar, lycka som betyder liten åker och lucka – finns släktskap? -vad betyder ”tveten” och ”tvet” i många ortnamn? -”gravida musslor” -jobbskatteavdrag – nytt ord? -på stubinen, stubben och stuberten

I veckans program kommer flera frågor från lyssnare som bott utomlands i många år och då ställt sig frågan: vad är egentligen ett språk och vilken är skillnaden mellan en dialekt och ett språk. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Vi noterar också att det könsneutrala pronomenet hen nu tar steget in i neutral läromedelstext. Förläggaren Kristina Iritz Hedberg på Liber motiverar beslutat och etnologen Jenny Gunnarsson Payne vid Södertörns högskola kommenterar hens karriärväg från feministiska manifest till neutral text. Veckans lyssnarfrågor: -skillnaden mellan språk och dialekt -dialektgränser, förr och nu -standardspråk, vad är det? Olika nivåer av definitioner - ju-ju och desto-desto - vart/vart

I senare års internationella jämförelser har svenska elevers läsförmåga sjunkit. Karin Taube, professor emeritus i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, summerar forskningens syn på orsakerna till försämringen och ger sin syn på de åtgärder som svenska skolpolitiker planerar. Det allra viktigaste är en satsning på lärarna, säger hon. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om stavning och uttal, förr och nu. -”Smögens hafvsbad” – så stavar dagens reklammakare, för att ge anläggningen ett gammaldags skimmer. Men har det någonsin stavats så? - namnet Ulf och djuret ulv – stavning och uttal -fonetisk stavning -lyckta dörrar – stavningsbekymmer -”skym ej sikten för kapten” – varför inte ”kaptenen” för det är ju bestämd form? -varför får man inte använda versaler i sociala medier?

Från frukostbord och mellanmål från stora delar av landet kommer besked: till filen, långmjölken eller yoghurten är det vanligt att man bettar i bröd, gärna med sylt eller äppelmos till! Professor Lars-Gunnar Andersson återvänder till en fråga som engagerat många och kommer också in på området homonymi, ord som låter lika men betyder olika saker. Veckans upprop: finns det några svenska, folkliga ord för svampen kantarell? Veckans alla lyssnarfrågor: -betta bröd -jalur -brunnjong -träsk, tjärn eller sjö – samma sak? -"gubbgoogla" - vad betyder det? -kantarell -gympa och jumpa – hur hänger slangorden för ”gymnastik” ihop? -spilkum -vad är –skap, som i ”partnerskap” och är det släkt med ordet ”skepp”? - kattrakande -synvilla och andra villor

Korsordet som företeelse fyller hundra år i år och uppmärksammas i en ny bok. Men vad är det som gör att så många gärna fördriver tiden framför ett korsord? Lena Rainer är författare till boken Rätt i krysset och berättar om några av korsordets grundpelare. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om grammatik. Veckans samtliga lyssnarfrågor: -Kungen av Danmarks bröstkarameller -får man börja meningar med ”och” och ”men"? -”det hade kunnat gått annorlunda” -”jag bodde på ett hotell i Rom som jag ofta besöker” – syftning? -”vi vill tacka de som/dem som hjälpt oss” -”det är han som jag inte vet vad han heter” – konstigt, eller?

Språket handlar denna vecka om hur små ord på fel plats kan väcka stora frågor, frågor som för oss in på svenska språkets grammatik och hur vi konstruerar meningar. Betyder inte omöjligt samma sak som möjligt? Har Alfons Åbergs skabara före sänggåendet blivit ett ord i svenskan? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar dessa och andra frågor från radiolyssnarna. Samtliga frågor i veckans program: -”och” och ”men” i rätt sammanhang. ”Porslinsapan är hård till ytan men inte särskilt formbar” -”Var har du varit?” ”Varför?” Om rätt användning av ordet ”varför” -betyder ”inte omöjligt” och ”möjligt" samma sak? -skick eller oskick med mening som denna: ”statsministern han höll tal i går” -”vi älskar när du stannar till hos oss” – riktig användning av ”när”? -”den rike” och ”den fattige” – substantiv eller ej? -har ”skabara”, som i Alfons Åbergs mun: ”jag ska bara”, blivit ett ord? -”bäste Karin” – underliga tilltal

Göran Bengtsson från Sunne är en välkänd vårdare av det värmländska kulturarvet, även dialekten. Med utgångspunkt i några av hans visdomsord lyfter Lars-Gunnar Andersson fram värmländskans egenheter Veckans lyssnarfrågor: -ditt lilla bynke -vad är en ”brunnjong”? -en plässa -jalur -ortnamn som slutar å¨-red, -ryd, ärud och –röd

Språket säsongsstartar med lyssnarnas sommarfunderingar om ord. Professor Lars-Gunnar Andersson i studion besvarar frågor. Alla veckans ordfrågor: -tillbringare - varför heter det så? -ringrostig -dyngsur -klicka -gå bort -husera -avgående och pågående -fisktom -ord som inte finns, men skulle kunna finnas

Historiska uttal. Språkbiten 23 juli

---PÅA: Nu följer Språkbiten, ett kort program från Språket-redaktionen med lyssnarfrågor om språk (och svar från professor Lars-Gunnar Andersson. Programledare är Anna Lena Ringarp) ---AVA: I Språkbiten hörde vi språkprofessor Lars-Gunnar Andersson. Redaktör Anna Lena Ringarp.

Vi frågade vad ska vi göra. Språkbiten 2 juli.

Under åtta veckor, från 26 juni till och med den 18 augusti, sänder vi repriser ur det gångna årets produktion onsdagar 19.03 och söndagar 7.03. Söndagens repris är en något nerkortad version. Via länkarna nedan kan du lyssna på programmen. 25/6 och 30/6: 3 och 7 juli: 10 och 14 juli: 17 och 21 juli: 24 och 28 juli: 31 juli och 4 augusti: 7 och 11 augusti: 14 och 18 augusti:

POD: Språkbiten om båda eller bägge

Veckans Språket besöker Janne och Ella Karlsson i deras hem i Träslövsläge i Halland. De berättar om livet i fiskeläget förr och nu och reflekterar över att de inte fick tala sin dialekt i skolan på 30-talet utan tvingades att swenska. Språkvetaren Simon Karlsson pekar vad som kännetecknar gränsdialekterna i Halland - det är påverkan av danska, men också åtskilliga drag från riktig gammal svenska är bevarade. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om grammatik. Veckans alla frågor: -"mena på", en fortsättning -satser som syftar fel -"mitt Örnsköldsvik" -var och vart och fel som blir rätt

Peter Trudgill, professor i sociolingvistik, talar om språkförändring i ett historiskt perspektiv och förklarar hur det kommer sig att vi i svenskan har en-ord och ett-ord, medan övriga skandinaviska språk valt andra vägar. I veckans Språket handlar det om ord och frågan kommer upp: kan man bilda och använda ord hur som helst? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarbrev. Veckans alla språkfrågor: -”peta” i st f avskeda -andrabollen, returen -infantilisering av språket -problematisera, proaktiv -fiskeläger eller fiskeläge -kunskap eller kunskaper