Gränslöst

Sofia Hagelin har Tornedalen i tankarna när hon skapar sin klädkollektion. Det gör henne unik, menar hon. Sofia har tagit den tornedalska sticktraditionen in i nutiden. Anita Molin som är med i husmodersföreningen i Lovikka och berättar historien, och hur var de - godkände de Sofias nya planer för deras sticktradition? Sofia Hagelinilä oon Torniolaakso mielessä ko hän planeeraa vaatheita. Ja se, se tekkee hänet ynikiksi, hän meinaa. Hän oon ottanut tämän meikäläisten kutomisperintheen nykyaikhaan. Anita Molin oon matkassa Lovikan husmodersföreningissä. Ja hän kertoo tämän perintheen histooriasta, ja miten se oli - hyväksyitkö net Sofia idean ko hän halusi kehittää heän kutomisperinettä?

Det ska vi reda ut med PärJohan Fredrickson, Johan Andersson och Hannu Lampinen. Alla tre är småbarnspappor med rötter i Tornedalen, men de är numera bosatta i Umeå. Pappor i Tornedalen är dåliga på att ta ut föräldraledighet, men bättre är det i Umeå. Just nu är PärJohan heltidspappa åt två töser, Johan har precis fått en lite grabb och Hannus son har nyss börjat på dagis. Alla tre är eniga om en sak - papporna ska också ta sig tid att vara hemma med barnen. Tämän asian freistaama selvittää PärJohan Fredricksonin, Johan Andersonin ja Hannu Lampisen avula. Kaikila kolmela oon kläppiä, ja oon juuret Torniolaaksosta, mutta asuvat nyt Ymeåssa. Ja ko vertaa kunka pappaleetiä otethaan Ymeåssa ja Torniolaaksossa niin siinä oon suuri ero. Papat Ymeåssa ottavat pappa-leetiä paljon enämpi ko papat Torniolaaksossa. Justhin nyt oon PärJohan kokoaika-pappana kahen tyttätren kansa. Johan on saanu pojan ja Hannun poika on alkanu dagkisen. Ja kaikki kolme oon sitä mieltä - ette papat häätyvät olla kotona kläpitten kans.

Ena dagen väntar hon sitt andra barn, nästa får hon veta att det är en tumör som växer i livmodern. Livet vänder i en handvändning för Pia Lakkapää. Det har varit en tuff tid för hela familjen, men nu ett halvår senare är hon frisk. - En av tre får tydligen cancer, och om det här min del så är det bra, säger Pia. Yhtenä päivänä hän oottaa hänen toista vauvaa, toisena hän saapii tietää ette hällä oon tymööri vattassa. Elämä kääntyy yhtäkkiä ylös alas Pia Lakkapääle. Se oon ollu rankka aika koko perheele, mutta nyt puolivuotta jälkhiin hän oon terve. - Yks kolmesta saapii vissin syövän, ja jos tämä oli minun osa se oon hyvä, sannoo Pia.

Knepigt att kombinera livet som elitspelare, mamma och anställd. Emma Kiviniemi är handbollsspelare på elitnivå som försöker pussla ihop vardagen. Och lyxiga avtal är det dåligt med inom damidrott. Ida Brännström träffade Emma. Hankala oon Emma Kiviniemelä ko häätyy kombineerata mammaelämää, työelämää ja kans käsipallokariääriä elittitasola. Ja hyviä sopimuksia on huonosti vaimoittensportissa. Ida Brännström kohtasi Emman.

I Gränslöst far vi idag och flyger - likt Karlsson på taket. Paramotorflygning har blivit riktigt populärt på senaste tiden. Det är en sport för alla åldrar, och i Övertorneå är det 21 skärmar som samsas om luftens spelrum. Ida Brännström får flyga med Mats Heikkilä. Gränslösissä lähemä tänhään lentämhään - niinko Karlsson på taket. Lentää paramoottorilla oon viimi aikoina tullu villin popylääri sportti - jota kaikki saattavat harastaa. Ja Mataringissä saattaa olla 21 lentäjä yhtaikaa taihvaala, Ida Brännström kävi lentämässä Mats Heikkilän kans.

Det som hände 70 år sedan var så hemskt att många fortfarande minns det. Då startade krig på finska sidan, och alla som inte var soldater sökte skydd på svenska sidan. Sedan brändes hus och byggnader på finska sidan. På den här sidan blev folk förskräckta och grät. Men det föddes i och med det här också en gemenskap över gränsen. Idag besöker Ida Brännström och Linda Eriksson Tornedalens museum i Tornio. Se mitä tapahtu 70 vuotta sitten Tornionlaaksossa oli niin kauheata ette sen vielä monet muistavat. Silloon sytty sota suomen puolela ja kaikki ihmiset jokka ei olheet sotihlaat ja kaikki elläimet tuothiin Ruottin puolela turhvaan. Sitten suomen puolen talot ja rakenukset poltethiin. Tällä puolet ihmiset kauhistut ja itkit. Mutta siittä synty kans rakhaus ja yhtheenkuuluvuus yli rajan. Ida Brännström ja Linda Eriksson käypii Torniolaakson maakuntamuseossa Torniossa.

På söndag är det val och information från de olika partierna kommer från alla kanaler. Men vilka frågor är viktiga för unga? Och vilka frågor skiljer äldre och yngre väljare åt? Det här diskuteras i Gränslöst. Gäster idag är Kerstin Svala, Rasmus Rova och Johanna Nordblad. Programledare är Ida Brännström. Pyhänä piethään vaalit ja tietoa tullee jos millä mitala kaikilta puolueilta. Mutta mikkä kysymyset oon tärkeät nuorile? Ja mikkä kysymykset erottavat nuoret vanheemista? Tästä keskustelema Kersin Svalan, Rasmus Rovan ja Johanna Nordbladin kans. Juontaja oon Ida Brännström.

Älgjakten har precis dragit igång, och Gränslösts Ida Brännström är på älgjakt för första gången. Fredrik Kostenniemi tog med sig Ida kl 04.00. De träffar också Bror Kostenniemi senare under dagen, som jagar i ett lite lyxigare jakttorn. Hirvenjahti oon alkanu nyt, ja Gränslösin Ida Brännström oon hirvimettässä ensimäistä kertaa. Ja se oon Fredrik Kostenniemi joka ottaa Idan matkhaan aamula kello 04.00. Net kohtaavat kans Bror Kostenniemen myöhemmin päivälä lyksisessä jahtitornissa.

Luleå Hockeys nya gränslösa spelare Per Savilahti-Nagander, Lennart Petrell och Marcus Fagerudd är gäster i Gränslöst.

På tisdag sänder vi från Luppioberget i Övertorneå med anledning av den tornedalska flaggdagen. Och vi tycker att dagen förtjänar en egen festlig bakelse/efterrätt förankrad i den tornedalska andan. Tiistaina lähättää Meänraatio Luppiovaaran nokalta Tornionlaakson flakupäivän takia. Ja meän mielestä tämä juhlapäivä tarttee kunnon Meänflaku-leivoksen eli makean, joka on leivottu tornionlaakson hengessä.

- Stressen är låg och livskvalitén är hög, säger Hannes Särkkä som bott i kollektiv av och till. - I storstäder är det svårt att få tag på boende, speciellt svårt om man vill bo centralt, och då är det mycket enklare att hitta en stor lägenhet att dela på, säger Emil Kieri. - Stressiä on vähempi ja elämän laatu oon korkea, sannoo Hannes Särkkä joka oon asunu kollektiivi-asunossa silloon tällöön. - Suurissa kaupungeissa se oon hankala löytää asunon, olletikki jos halvaat asua sentrymmissä. Ja silloon se oon helpompi löytää suuren asunon jonka saattaa jakkaa, sannoo Emil Kieri.

Vi ringer Samuel Hedlund som ska vandra längs Gröna bandet som är en fjälltur på 130 mil. Familjen Särkijärvi tar oss ut på en skogstur och Urpo fördömer vårt sätt att leva - att det kan bli världens undergång. Soitama Samuel Hedlundile joka meinaa marsia Gröna band-reitin joka oon tunturimatka joka alkaa Grövelsjönissä etelässä ja loppuu Treriksröösissä pohjosessa - yhtheensä 130 pelikuormaa. Särkijärven perhe otta meät matkhaan methään ja Urpo meinaa ette met ihmiset olema tekemässä mailmaanloppua. ida.brannstrom@sverigesradio.se

-- Det här är Luleås oas, säger Maarit Ponkala som trivs som bästa då hon får pyssla på i sin kolonolott på Hertsön i Luleå. -- Jag har hört så mycket om konserveringsämnen och bekämpningsmedel som jag vill undvika, därför är ekologisk mat viktigt för mig. Raija Simonen är noga med vad hon stoppar i munnen. -- Tämä oon Luulajan Uaasi, sannoo Maarit Ponkala joka voipii parhaiten ko hän saappi puuhaila hänen kolonilottissa Luulajan Hertsöönissä. -- Mie olen kuulu niin paljon näistä säilytysaihneista ja halvaan välttää niitä, siksi ekolooginen ruoka oon mulle tärkeä. Raija Simonen oon hyvin tietonen siitä mitä hän pistää suhhuun.

Carolina Lämsä köper nästan bara begagnade saker till sitt hem - och hon kan konsten att ge gamla saker nytt liv. Via sociala medier sprids tips på hur man kan använda gamla saker på ett nytt sätt och det här är många duktiga på. Tero Kotiranta på återvinningscentralen i Luleå har också märkt av att det idag är en trend att just återbruka. Carolina Lämsä ostaa melkein vain kierätettyjä kampheita kotia - ja hän ossaa konstin ette antaa vanhoile kampheile uutta elämää. Sosiaalissa meetiossa jaethaan paljon tipsiä miten saattaa käyttää vanhoja kampheita johonki uutheen, ja monet oon hyvät just ooterbryykkaamisessa, eli jälleenkäyttämisessa. Ja Tero Kotiranta kierätyskeskuksella oon kans hoksanu ette tämä oon trendi juuri nytten.