50 Meter Från Byggnaden

I del uppföljningen till "MUCF och den samhällsvetenskapliga trippelbajskorven" fortsätter vi granska den undermåliga men vitt omtalade utredningen Focus 20 - det blir bara värre om jag berättar, utgiven av MUCF (Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor) i december 2020. Vi går djupare in i de metodologiska problem och den uppenbara brist på rudimentär vetenskaplighet som präglar Focus 20. Vi ger en sammanfattning av vår granskning och ett slutgiltigt utlåtande.

Detta är första delen av två där vi granskar den undermåliga men vitt omtalade utredningen Focus 20 - det blir bara värre o jag berättar., utgiven av MUCF (Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor) i december 2020. Med avstamp i en intervju av generaldirektör Lena Nyberg sänd i P1 morgon den 4:e december 2020 granskar vi utredningens bristande metodologi, dess statistiska missgrepp, den självmotsägande begreppsbildningen och den rakt igenom usla operationaliseringen samt frågor baserade på denna.

I detta avsnitt präglat av social anknytning och fysisk distansering över nätet diskuteras, med viss raljant ton, peer review-systemets för- och nackdelar. Frågor vi ställer oss: - Vilka brister har systemet? - Är det rimligt att använda peer review som kvalitetsheuristik, eller rent av sanningsheuristik? - Är publikationsform och ställe en rimlig kvalitetsheuristik? - Är det rimligt att hävda att något dåligt är "det bästa vi har" - framförallt om man inget annat har? - Finns det en annan väg - kan vi skrota peer review-systemet? Saker som nämns: - Lunch. - Bäddning. - Pirater. - Gubbslagsmål. - Replikationskrisen. - Tänka snabbt, tänka långsamt. - Barbara Tversky - Mind in motion. - Winston Churchill.

I avsnitt #31 fortsätter vi bevaka samhällspåverkande pseudovetenskap från AllBright. Vi utvärderar och avfärdar den nyss släppta "rapporten" Tech lever grabbmyten. En rapport om jämställdheten i techbranschen utifrån en titt på några av de största techbolagen. "Rapportens" slutsatser rapporterades flitigt och okritiskt i media (SVT, SR, TV4, DN, SVD etc.). Ett antal fatala problem belyses (om dock inte alla) och på vägen tar vi också upp tidigare "rapporter" från AllBright samt Claes Hembergs roll, mål och kompetens. Saker som berörs: - Den vetenskapliga trippelbajskorven i samhällsvetenskapen. - Egen upplevda upplevelser. - Cykelreparationer. Frågor som ställs: - Vilken metod har AllBright använt? - Vilka frågor har AllBright ställt? - Hur sprider man en enkät för att maximera snedvridning av urval? - Ger "ett trettiotal" intervjuer respektive 219 enkätsvar tillräckligt underlag att generalisera till population? - Har AllBright underlag att hävda saker om alla i populationen? - Är Claes Hembergs hel

I detta, på många sätt okonventionella, avsnitt gör vi bokslut i vår orala triptyk kring stiftelsen AllBrights rapport "Vetenskapsmannen, inte kvinnan." Vi redovisar vårt fortsatta grävande såväl vad gäller Amanda Lundetegs framträdande i Fri tanke pod (ett framträdande som präglades av total brist av kritiska frågor), som Allbrightrapportens förhållande till våra Universitetoch Högskolor - såväl sanningshalten i Amanda Lundetegs uttalanden kring Allbrightrapportens påverkan av dessas jämställdhetsatsningar som hur de närmast berörda Universiteten/Höskolorna mottog, använde sig av och kommunicerade kring rapporten. Under några månaders tid har vi försökt upprätta kommunikation med en hel rad olika spelare (Fri tanke, Allbright och en rad rektorer) i akt och mening att diskutera hur det kunde bli så fel, och att försöka få tillstånd pudelinfluerat beteende och rättelser. Någon pudel blev det inte, men väl en surrealistisk odyssé i den akademiska världens slutsatsmaskin.

Avsnitt #29 ägnas åt en djupdykning i Fri Tanke Podcast's 74:e avsnitt - i vilket Christer Sturmark intervjuar Amanda Lundeteg, VD för Stiftelsen Allbright vars rapport ”Vetenskapsmanen, inte kvinnan" var i fokus för #28 av 50 meter från byggnaden. Vi fördjupar oss i Amandas icke helt motsägelselösa uttalanden kring biologi, socialkonstruktivism och astrologins makt över mänskligheten. I sökandet efter ledtrådar till svaren på de frågor vi ställde oss i avsnitt #28, lystrar vi även extra noga till Amandas slingrande, men ack så raka, svada kring Allbrights rapport "Vetenskapsmannen, inte kvinnan” och frånvaron av kritiska frågor från Christer Sturmark. Dessutom ger vi en snabbkurs i DNA:ets roll i produktionen av våra personligheter, ger ett boktips (Blue print - av Robert Plomin) samt understryker vikten av en multivariat förståelse av hur vi blir de vi är. För allt är inte sociala strukturer, vi har även toxikologisk, bakteriologisk, virologisk, toxoplastisk (parasitär) etc. miljö/struktur. Det sociala s

I denna tredje, och avslutande, del av vår orala triptyk om narrativa termers, känslors och målande anekdoters beviskraft tar vi oss ann stiftelsen Allbrights rapport "Vetenskapsmannen, inte kvinnan". Kanske den mest undermåliga rapport vi någonsin läst. Likväl en rapport som rapporterades ymnigt som sanningsägande i såväl SVT som TV4. - Kan man använda vilken metod som helst för att undersöka vad som helst? - Kan vilka metoder som helst kombineras? - Räcker 0,7% svarsfrekvens på en enkät för att dra slutsatser kring världen i stort? - Kan man använda en 25 år gammal studie för att dra slutsatser om nuet?

I detta det andra programmet i vår orala triptyk om genus analyserar vi ett inslag från Studio ett (SR P1) där redaktörerna för antologin Vem bryr sig? försöker förklara vad känslomässigt arbete är men också hur viktigt det är och hur ojämnt fördelat det är. Inslaget sändes den 6 mars 2019. Frågor vi ställer oss: - Vad är skillnaden mellan "maktanalys" och att analysera maktförhållanden - vilket skall man göra? - Vad kan anekdoter visa? - Är det rimligt att generalisera till population utifrån anekdoter? - Behövs logik?

Ekot och Fackförbundet kyrka - att vända bra till dåligt och måla Fan på väggen. Med detta program inleder vi ytterligare en oral triptyk. Denna gång är temat narrativa termers, känslors och målade anekdoters beviskraft. Men det handlar också om patriarkatets existens - vilken evidens används för att visa på att det finns? Vi ställer frågor som: är känslor evidens? Är anekdoter och ”n equals one” ett vettigt underlag för tvärsäkra slutsatser? I detta det triptykens första program kommer diskuterar vi Fackförbundet Kyrkas larm om sexuella trakasserier mot kvinnliga präster.

I detta avsnitt diskuterar vi om "rationell religiös tro" dels kan vara grund för vetenskapliga strävanden, dels om det ens kan finnas rationell religiös övertygelse. Detta gör vi utifrån artikeln "En rationell religiös tro ger vetenskapen en fast grund." av Johan Eddebo (fil. dr. i religionsfilosofi), Allan Emrèn (fil. dr. i fysikalisk kemi och geokemi) Mohammad Fazlahemi (professor i Islamisk teologi och filosofi), Ivar Gustafsson (docent i matematik), Sebastian Ibstedtt (fil. dr. i microbiologi), Emil Lundin (doktorand i semistiska språk)och Mikael Sörhus (doktorand i religionsfilosofi). Publicerad i Dagens Nyheter den 11 februari 2019. Saker som tas upp: - Troende ateist. - Vetenskaplig agnostiker. - Logik. - Falsk logik. - Skolastik. - Felaktiga slutsatser. - Cherry picking. - Vetenskaplig Halo/vetenskaplig regalia. - Astrologi. - Postisar (Poststrukturalism.)

Samtal med Jonny Hjelm, som är historiker vid Umeå universitet, utifrån hans kritik av utredningen "Kartläggning av rasism mot samer i Sverige". Vi går igenom problemen med utredningen, som gäller både metod och teori (den teoretiska överbelastning som ”studien” lider av) samt resultat. Vi diskuterar även andra problem inom akademin så som teoretisk endimensionalitet och blindhet, publiceringshets samt bristen på vetenskapligt kritiska samtal. Slutsats: dålig forskning ger falska resultat och dålig forskning om rasism riskerar att ge rasisterna vatten på sin kvarn!

I detta program diskuterar vi tillgänglighetsbias (-snedvridning) utifrån den eminenta boken Cognetive Illusions (red Rudiger Pohl). Vi gör en kort historik från Kahneman och Tverskys forskning till dagens ståndpunkter där experiment och resultat "nagelfars" och fynd ifrågasätts. Vi sätter tillgänglighetsbiasen i relation till argumentativ theory of reasoning, mys side bias (confirmation bias) och ideologisk förstärkning. Allt detta sker som en konsekvens av vårt eventuellt slappa termanvändande i förra avsnittet (#22 Fotboll, kön och inzoomningar). I vår vilja att späka oss själva och nå fram till sanningen (med stort "S)ställer vi oss frågan "var det korrekt att använda termen tillgänglighetsbias och lät vi det signifiera rätt begrepp?" Frågor vi ställer: - Vad är tillgänglighets bias? - Finns den? Vad tyder på det - vad inte? - Var verkligen Kahneman och Tverskys experiment exelenta?

I detta avsnitt analyserar vi artikeln "Bilderna på lättklädda kvinnor skvallrar om mäns rädsla." Skriven av Axel Vikström (TT) och publicerad i DN 13 juli 2018. Artikeln avhandlar "kameramännens tendens" att zooma in unga lättklädda kvinnor under fotbolls-VM. I artikeln intervjuas Jesper Fundberg filosofie doktor i etnologi som forskar om genus och idrott på Malmö Högskola. Artikeln nagelfars och de tomma analyserna avtäcks. Vi diskuterar vilka typer av data som skulle krävas för att föra tesen i hamn och vad brista på detta ger för analysen. Utöver detta diskuterar vi även huruvida Borlänge är Sveriges fulaste stad.

(Ny version med bättre ljud) I detta avsnitt tar vi en titt på vad den senaste genanalysen av "Denisova 11" kan säga om "stenåldersrasism." Den 22:a augusti sände SR:s Vetenskapsnyheterna, ett inslag om det fascinerande resultaten från en genanalys av fossilet Denisova 11. Analysen visade att Denisova 11 är en perfekt blandning mellan de förhistoriska människotyperna Denisova och Neanderthal. I inslaget intervjuades en av Sveriges absolut mest välrenommerade vetenskapskändisar. Max Planck institutets direktör, Svante Pääbo, Pääbo hävdade att denna genanalys (på något mystiskt sätt) är nog grund för att hävda att människor (Neanderthalare, Denisovaner samt Homo Sapiens) på den tiden "[…] inte haft en massa fördomar om varandra […]." Vi diskuterar varför inte kan vara något annat än ett ogrundat och galet uttalande. Vi följer även Svantes kommunikation i andra medier, samt toppar kakan med än galnare uttalanden från andra forskare. *Fynd som presenterades i artikeln The genome of the offspring of a

I detta avsytt fortsätter vi gräva i debattören och utbildaren Nina Rungs uttalanden, närmare bestämt hennes syn på porr. Vi undersöker grundligt vad Nina Rung i sin roll som kunskapsförmedlare har för empirisk grund för sina uttalanden (svag), analysernas logiska stringens (brist därav) och hur hon använder källor (lite hur som). På vägen går vi igenom kontemporär forskning om porr - vilka beteenden visas upp i filmer och vilka effekter har detta - och en hel del annat smått och gott. Frågor som tas upp: Är det verkligen en skillnad mellan kausalitet och korrelation? Ska en verkligen behöva ange rätt publiceringsår? Måste en verkligen hålla sig till det som källan säger? Måste en verkligen bedöma vederhäftigheten hos källor (räcker det inte med att den säger något som stödjer min åsikt)? Är det ok att använda vilka termer som helst? Varför i hela fridens namn började folk att öppna champagneflaskor med sabel?

Detta avsnitt är en uppföljning på #18 "Rung - de utsatta och förövarna." Vi tar igen upp Nina Rung - kriminolog, genusvetare och flitig debattör i svensk media. Vi tar krafttag för att reda ut vad Rung kommunicerar kring sexuellt våld i akt och mening att förstå vad hon faktiskt menar och vilken grund (eller brist på grund) hon har för sina ståndpunkter. Med utgångspunkt i att (a.)kunskap har en direkt relation till sanning, (b.) att sanningen står i direkt relation till överensstämmelse med verkligheten och (c.) att vägen till sanning är metodologiskt korrekta undersökningar, logik och precisa begrepp diskuterar vi Rungs uttalanden. Saker som tas upp: Vad är ett gott underlag? Är bristfällig logik en lisa eller hot? Vilka slutsatser kan en dra utifrån statistiska undersökningar? Måste begrepp vara precisa och måste en använda dem stringent? Är det rimligt att göra begrepp allomfattande och därigenom helt byta begrepp bakom tidigare ymnigt använda termer? Är det någonsin bra med diffusa begrepp?

I detta sista avsnitt i vår orala triptyk om akademiska misstag diskuterar vi, utifrån ett uttalande av Nina Rung (föreläsare, kriminolog etc.)i SR P1:s Studio, korrelationen mellan antal utsatta och förövare. Rung hävdar en direkt korrelation mellan antal utsatta och antal förövare - vi frågar oss om antalet utsatta ens behöver ge fingervisning om antalet förövare. Utöver detta diskuterar vi vad teori är och i avsnittets skolastik dryftas Joachim Israels märkliga tankar om språkets makt över materian. Saker som nämns eller anknyts: - Feminism - Kumulativ ökning. - BRÅ - Förövare. - Utsatta. - Logisk nödvändighet. - Heta linjen. - Åke. - Taffsningar.

Detta "Late Night"-avsnitt är en uppföljning av #15 Madde och siffrorna. Vi fortsätter granska Stiftelsen Allmänna Barnhuset samt dennas rapporter, specifikt: Våld löser inget och Våld mot barn 2016 - en nationell kartläggning. Frågan är vad dessa rapporter egentligen säger - visar de att 44% av barnen i Sverige är utsatta för våld, eller endast att det inte kan vara 44%? Saker som berörs: - Bortfallsanalys. - Frågekonstruktioner. - Begreppsdefinitioner. - Mobbing. - Misshandel. - Försummelse. - etc. - Tolkning av siffror.

Andra delen av vår orala triptyk om akademiska misstag fokuserar på en av IF-Metall beställd, av Novus gjord och av Ekot i SR P1 rapporterad studie om sexuella trakasserier inom industrin. Frågor som diskuteras: - Hur operationaliserar en sexuella trakasserier? - Vad är skillnaden mellan normativa och deskriptiva studier? - Hur påverkas studiens resultat av utförarnas grundläggande moraliska/politiska/ideologiska ställningstagande? Vi pratar även om: - Kant, imperativ, Kaliningrad och och tinget i sig samt att ställa klockan. - Kuhn och "hans" modell återbesöks.

Första programmet i en "oral triptyk" kring akademiska misstag och lek med statistik. Saker som diskuteras: Kognitionen och dess brister: My side bias, cherrypicking och ideologisk förstärkning. Kahneman, Mercier och Sunstein nämns. Madde och siffrorna: Utifrån ett uttalande av prinsessan i "Kungahuset 9 till 5" diskuterar vi bristfällig forskningsstrategi, rimlighetsprövning och cherrypicking. Handel och växthuseffekten: Vi diskuterar rimligheten och korrektheten i Vetenskapsradions rapportering kring en studie från VTI vilken förkastar e-handel som dellösning till klimathotet. Hur stor behöver en studie vara för att ge underlag för generalisering?