50 Meter Från Byggnaden

I detta det tredje programmet i vår nya djuplodande programserie kallad "Dystopi eller konspirationsteori? - WHO, IHR och Faktacheckarna" ställer vi oss frågan: - Kan ett dokument som handlar om fråga B säga något om fråga A? - Behöver källor som åberopas för att visa att ett påstående är fel över huvud taget handla om detta påstående? - Hur stor procent av de åberopade källorna behöver handla om delvis eller helt andra saker för att det ska vara rimligt att dra slutsatsen att den som valt ut källorna kanske egentligen inte har satt sig in i frågan? - Kan man vara källkritiker om man inte förmår eller försöker läsa och analysera källor? - Kan man ersätta reell källkritik med pejorativ och personpåhopp? Källkritikern Mathias Cederholm (@mathiasced) har på X (twitter) återkommande fört ut sin åsikt att personer som kritiserar WHO eller uttrycker oro för att WHO kan vara på väg att ges utökad makt över väldens pandemihantering är konspirationsteoretiker, eller värre. I

#51 Dystopi eller konspirationsteori? - Smittspårningsheuristik, pejorativburgare Och ryktesförgörandets Sköna konst I detta det andra program i vår nya djuplodande programserie kallad "Dystopi eller konspirationsteori? - WHO, IHR och Faktacheckarna" ställer vi oss frågan: - Är verkligen tillmälen, pejorativmackor och smittspårningsheuristik (guilty-by-association) att betrakta som källkritik eller i huvud taget giltiga argument? - Är "connecting the dots" vägen till upplysning? Den 28 september 2023 publicerar Magasinet Konkret Mattias Cederholms artikel "Dumskallarnas sammansvärjning - WHO ny måltavla". (https://magasinetkonkret.se/dumskallarnas-sammansvarjning-who-ny-maltavla/) Anledningen till att Cederholm skriver sin artikel är den demonstration mot de föreslagna förändringarna i WHOs "International Helth Regulations" som skulle hållas i Stockholm den 1 oktober 2023. Vi går igenom så gott som varje mening i artikeln och konstaterar: - Att artikeln innehåller få fakta, utöver vilka som

I detta det första programmet i vår nya djuplodande programserie kallad "Dystopi eller konspirationsteori? - WHO, IHR och Faktacheckarna" ställer vi oss frågan: - Finns det anledning att vara orolig för att makt är på väg att flyttas från individ och stat till WHO? Eller är det bara en konspirationsteori? Vi går igenom förslag på ändringar i WHOs styrdokument ”International Heath regulations” (IHR) och konstaterar att alla ändringar pekar mot att man vill att WHO, ytterst generalsekreteraren, ges makt att utlysa internationella hälsonödlägen för potentiella faror samt att bestämma över immateriella rättigheter, lock-downs och vaccinmandat mm. I kommande program går vi igenom en rad faktacheckande experters åsikter i frågan. Men i detta program fokuserar vi på maktförskjutning mellan individ, stat och WHO. Frågor som besvaras: - Vilka problem finns med att centralisera makt och när hela världen, alla människor, tvingas göra likadant? - Vill dom verkligen stryka mänskliga rättigheter? - Gör dom verklige

I detta program diskuterar vi en text av Åsa Wikforss debattartikel i Dagens Nyheter (tisdagen 5/9 september) med titeln "Journalister ska inte agera hjälpreda till förnekelseindustrin". Vi går igenom artikeln och påpekar några, som vi ser det, rätt stora problem med artikelns ståndpunkter såväl som argumentation. Vi diskuterar bland annat: - Är Åsa "konspirationsteoretiker"? - Vad är vetenskapsförnekelse? Vilka handlingar och ståndpunkter bör ingå i det. - Farligheten i att beskriva akten att fråga som dåligt t.o.m kanske farligt. - Finns grundlösa frågor? - Pejorativburgaren, och pejorativ-Dagobertmackan. - Smittspårningsheuristikens/smittspårningsepistemeologins brist på validitet. - Sanningsministerium. - Grundlöshetens grundlöshet. Ståndpunkter, analyser, åsikter och frågor är sällan "helt utan grund". Otillräcklig grund är dock kanske vanligt, framförallt när man är absolut säker på sin sak. - Omöjligheten att utvärdera om en expert är en expert om du inte själv är expert. Hur själva grunden

I detta Late Night-avsnitt (50 meter från bastun)- inspelat strax efter förra programserien var färdig inspelad - provar vi ett nytt koncept det fria samtalet. Diskussionen börjar i fördelarna med bastubad och naturlig meditation för att sedan leta sig fram över moderna tidernas informationspåslag, den ständiga effektivitetssträvan, tv-spel och bristen på igångsättning samt reduktionism och medicinering av ADHD tillbaka till behovet av sömn och den naturliga tystnaden.

Hej, Detta är det fjärde och - eventuellt - sista programmet i 50 Meter från Byggnadens orala quadriptyk "Kvantitativ brist blir till reell konspiration - Konspirationsteori som Jesper Strömbäck ser det." Förseningen uppstod trots att programmet har legat inspelat, klippt och mixat i flera månader. Förseningen berodde delvis på händelser i omvärlden och delvis livets allmänna armod, men mest på Niklas förnumstiga glömska och påtagliga inkompetens med kalendrar. SOM vi ber om ursäkt// Åke med händerna. I detta det fjärde programmet diskuterar Jesper och Niklas de grundläggande anledningarna - utöver de uppenbara bristerna i den forskning som diskuterats i de tre tidigare delarna - till att programserien såg dagens ljus. Programmet kretsar främst kring: - Polarisering. - Pejorativ som argument och dess koppling till heuristiskt tänkande, och därmed funktion som vaccin för reellt kritiskt tänkande. - Den enkla skepticismen som övning i avfärdande utan argument. - Mis-, dis- och mslinformation - hur starka kr

Detta är det tredje programmet i vår orala quadriptyk "Kvantitativ brist blir till reell konspiration - Konspirationsteori som Jesper Strömbäck ser det". I programmet går vi igenom en av Jesper Strömbäcks källor med lite större intresse, nämligen ”CoVID-19, kunskap och konspirationer - SOM-undersökningen om coronaviruset 2020”. Detta eftersom han själv tillsammans med Henric Ekengren Oscarsson är författare till artikeln.

Vi finner att Henric Ekengren Oscarsson och Jesper Strömbäck själva lider av bristande kunskap i ämnet, en inte försvinnande ryggradsmässig auktoritetstro, en klar tendens att inte kunna hålla isär olika hypoteser samt ett stort mått att självupphöjande moraliserande och pejorativ argumentation.
 Vi sammanfattar också labbläckehypotesen samt försöken att stoppa diskussionen av den i sociala medier.

Detta är det andra programmet i 50 meter från byggnadens nya orala quadriptyk "Kvantitativ brist blir till reell konspiration - Konspirationsteori som Jesper Strömbäck ser det". En programserie som utifrån Jesper Strömbäcks text ”Konspirationsteoretisk läggning hos svenska folket” vänder och vrider på å ena sidan "konspirationsteorier", "konspirationsteoretisk läggning" och å andra sidan ryggradsmässig auktoritetstro.

 I första programmet diskuterade vi de stora brister som präglar Jesper Strömbäcks definitioner av "konspirationsteori" såväl som "konspirationsteoretisk läggning", men också bristerna i källhanteringen - såväl vad gäller källornas egna bristande validitet som vad som tycks vara Strömbäcks missförståelse av dem. I detta det andra programmet tar vi nappatag med själva operationaliseringen av definitionerna till mätverktyg. Till det påstående-/frågebatteri som Strömbäck genererat sin empiri med. I all korthet kommer vi fram till att Strömbäck operationaliserat verkligheten, och valt att to

Detta är det första programmet i 50 meter från byggnadens nya orala quadriptyk om å ena sidan konspirationsteorier, konspirationsteoretisk läggning och å andra sidan ryggradsmässig blind auktoritetstro.

 Programserien tar avstamp i Jesper Strömbäcks text ”Konspirationsteoretisk läggning hos svenska folket”, som går att hitta i SOM-institutets forskarantologi ”Du sköra nya värld” i vilken resultaten från den 36:e SOM-undersökningen presenteras för den sköna värld vi lever i. Utifrån denna granskar vi: (a.) Tidigare forskning i ämnet utförd av Jesper Strömbäck och, den såväl i allmän media som i SOM-världen välkände Henric Ekengren Oscarsson (bland annat såväl valforskare - den typen som använder sedlar - som redaktör för ”Du sköra nya värld”). (b.) ”Landvinningar” i hela forskningsfältet (så som det definieras utifrån Jesper Strömbäcks referenser.

 Det vi finner är ett fält präglat av bristande definitionsarbete och metodologi. Ett fält som tror sig mäta konspirationsteoretisk läggning, men som genom a

Avsnitt #43 - Flam, Thorsell och en älskad rikskansler. Samtalet med Mikael Nilsson tar vid där vi så hastigt tog paus. Vi fortsätter gräva i den aldrig sinande Flamska myllan, men denna gång tar vi några lätta men kraftfulla fjät in på den tysta tigerns revir. Tyngda av visst svårmod dyker vi ned i ”Det här är en svensk tiger”, samt dennas förhållande till Staffan Thorsells bok "Meine liebe reichskanzler!" Frågor som diskuteras: - Vad är ett pussel? - Hur lägger man pussel? - Är det bara Thorsell som försökt lägga pusslet? - Kan retoriska figurer ta makten över tanken? - Fanns det någon anledning för svenskarna att vara en tiger? - Fanns det svenska skepp att sänka? - Vad hade hänt om Sverige gått med i kriget? (Hade den svenska krigs-katten gjort så stor skillnad?) - Vilka skyldigheter har en nation mot sina medborgare? - Vad hade hänt om Sverige blivit ockuperat? (Hur många flyktingar hade kunnat räddas? Hur många och vilka svenskar hade fått möjligheten att arbeta sig till frihet på andra sidan?)

Med detta avsnitt tar vi ett steg in historiens kött, blod och ben genom att samtala med historikern Mikael Nilsson. Under en längre tid har Nilsson, mestadels medelst* det skrivna ordet i twitterform, ymnigt och genomgripande levererat kritik av Aron Flams bok ”Det här är en svensk tiger”. Men hela livet utspelar sig inte på twitter. Den 30 juni 2021 publicerade Aron Flam podavsnittet ”Aron Flam, Adolf Hitler och jiu-jitsu”. Detta var Arons första försök att oralt vederlägga Mikaels något påträngande och potentiellt förödande kritik. Då det inte föll sig bättre än att det var första gången Mikael hörde Aron uttala sig i egen hög person, ledde situationen oss att tillsammans, i huvudsak, nagelfara de tyngst, om dock eventuellt fjäderlätt, vägande delarna av detta Arons första vederläggningsförsök av Mikaels kritik. Genom våra vedermödor fann vi att Flam i sin strävan att vederlägga kritiken valde bort möjligheten att kritisera kritiken, för att istället välja att kritisera kritikern. Vi fann också te

En prolog - åskådarna natten innan striden. Detta är det första, och kanske minst viktiga, avsnittet i vår orala polytyk om rumlet och rabalder kring Mikael Nilssons kritik av Aron Flams bok ”Det här är en svensk tiger”. I denna prolog (avsnitt noll)går vi mödosamt igenom våra egna tankar, känslor och levda erfarenhet av Aron Flams ”samlade” verk som kritiker och satiriker. Utifrån vissa delar (vitt spridda i tiden) av Arons verk ”hissar å dissar” och försöker bena ut om Flam är en fyr för vetenskapen eller för den deformativa kritiken. Frågor vi ställer oss: - Är narrativa termer och pejorativ en lubrikum för tänkandet eller ett vaccin mot dialektik och byggandet av korrekta modeller av verkligheten? - Kan man kritisera i sak utan att gå in på sakfrågan? Är invektiv och ad hominem fullgoda vetenskapliga verktyg? - Kan retoriska frågor någonsin fylla någon annan funktion än den retoriska?

Trots att vi inte än publicerat alla delar i vår pågående triptyk om samhällsvetenskaplig metod väljer vi att presentera en bubblare - helt enkelt för att vi vill vara alerta och med i vår tid. I detta avsnitt diskuterar, dissekerar och avfärdar vi rapporten "Svart på vitt - om rasism inom samhällsbyggnad." (Publicerad 8:e september 2021) Rapportbeställare var (och är) Byggcheferna (en delsektion av fackförbundet Ledarna). Men (och det är knappast ett litet men) som inkallad "expert"-hjälp för att formulera frågor och göra analys, var AllBright - detta unikum av vetenskaplig kompetens och stringens. Själva fotarbetet sköttes däremot av Novus. Vi går igenom rapporten enligt vår patenterade (inte) metod för att utvärdera studier/rapporter/utredningar eller vilket buzzword som används för just den skrivelse man är intresserad av. Metoden består av tre huvudfrågor med tre korresponderande kriterier (här uttryckta i frågor): - Hur många respondenter? (Är det ett tillräckligt antal för att kunna generalisera t

I detta andra program av tre i vår orala triptyk om samhällsvetenskapliga metoder fortsätter vi diskutera metodologiska problem i samhällsvetenskapen. Vi tar upp Reportrar utan gränsers rapport om sexuella trakasserier av kvinnliga journalister i världen - presenterad den 8 mars i år. En "kvantitativ" studie med så få respondenter att den nästan blir till ett mellanting mellan en dålig kvalitativ undersökning och en kraftigt undermålig kvantitativ skitstudie. Vi diskuterar också organisationen Paraplys tveksamma statistiska habrovinker.

Lögn, förbannad lögn och metod, oral triptyk om vetenskaplig metod. Detta är första avsnittet i en oral triptyk där rotar vi vidare i den samhällsvetenskapliga trippelbajskorven för att se hur dåliga metoder ger oss dåliga svar. I triptyken gör vi en nedstigning i metod-helvetets cirklar, från de så kallade kvalitativa metodernas moras, genom mellantingens mystifikationer till de kvantitativa klavertrampen. Vi talar om metodernas brister och går igenom konkreta exempel på riktigt dålig metodanvändning som trots dumheten har getts utrymme i våra medier och presenterats som sann kunskap. Vi ger lyssnarna ett enkelt lackmustest som kan guida dem i sökandet efter artiklar/rapporter/utredningar etc. som överhuvudtaget kan tas på allvar - de artiklar som kan gå vidare till verklig läsning och utvärdering. I detta första avsnitt diskuterar vi de kvalitativa metoderna, och frågar oss hur det kan komma sig att kvalitativ metod nästan alltid ger data av bristfällig kvalité, eller åtminstone lågkvalitativ analys.

I detta program går vi igenom professor Staffan Carlshamres artikel "Vad är filosofi? En introduktionsföreläsning." Publicerad i Filosofisk tidskrift nr 1 årgång 42, feb 2021. Frågor vi ställer oss? - Vad är ett begrepp? Är det en idé? En kategori? - Finns medfödda begrepp? - Vart jonnar Carlshamre över den platonska kanten? - Kan vi inte sluta kalla fria fantasier för "teorier"? Saker som nämns: - Sökare och Sökarna - Göran Skytte. - Platon. - Kant. - Begrepp. - Begreppsskapande: Kognition och modellbyggande. - Di Angelo. - Ideologi. - Sanningen. - Lucky Luke.

En liten musikalisk sammanfattning av avsnitt #36 Vetenskapsradion och påverkanskampanjen - vägen mot diktatur."

I detta avsnitt "dekonstruerar" vi P1-programmet "Vetenskapsradion på djupet - den dolda facebook gruppen" - som presenteras som granskning av MEWAS (MediaWatchdogs of Sweden) och deras medlemmars samhällsfarliga verksamhet. Vi fokuserar uteslutande på Vetenskapsradion och deras experters uttalanden. Hela programmet gås igenom. Frågor vi ställer oss: - Vad är demokrati? - Behövs verkligen yttrandefrihet? - Vad är yttrandefrihet egentligen bra för? - Ska människor få organisera sig? - Ska man tillåta ifrågasättande diskussion om alla ämnen? - Vad är "informationspåverkan"? - Ska man kasta sten i glashus?

Vi fortsätter granskningen av MUCF:s (Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällsfrågor) arbete. Bilden av en myndighet som helt tycks sakna kompetens att göra vederhäftiga utredningar blir allt tydligare. Vi letar vidare i MUCF:s produktion och finner bl.a. att: - Förslag från den undermåliga utredningen "Fokus 20 - det blir bara värre om jag berättar" har redan inkorporerats i arbetsdepartementets policydokument "Handlingsplan för HBTQI-personers lika rättigheter och möjligheter." (Publicerad 2021-01-21.) - Att det undermåliga undersökningarna som låg till grund för Fokus 20 även legat till grund för en annan MUCF-produkt: "Unga HBTQ-personer om sina levnadsvillkor." (Publicerad 2019-12-23.) Frågor vi ställer oss: - Hur mycket kan man klämma ur en bajskorv? - Hur undermåligt får en myndighets utredningar vara innan man inte litar på deras handlingsplaner?

I detta avsnitt diskuterar vi Jonna Bornemarks essä "Sprickor av skräck", publicerad i DN den 17 januari 2021. Vi går minutiöst igenom texten och finner att nästintill varje mening saknar empirisk grund, substantiellt innehåll och/eller logisk stringens (antingen i sig eller i förhållande till den framförda ståndpunkten). Frågor vi ställer oss: - Måste man ha empiriskt underlag för uttalanden om världen? - Måste verkligen begrepp vara rimligt definierade eller ens ha något substantiellt innehåll? - Kan man motverka polarisering genom att utpeka den andra sidan som rakt igenom onda? - Är det rimligt att verka mot "vi och dom" tänkande genom "vi och dom"-tänkande?